Författaren M
ary Sheedy Kurcinka börjar i sin bok Raising your spirited child med att beskriva dessa barn som de som är lite "mer". När andra barn studsar upp och ner en meter ovanför marken, så studsar de här barnen så de nuddar taket. Att använda ordet "spirited" görs för att vända våra tankar, annars beskrivs det här barnet ofta med negativt laddade ord, som till exempel svårt eller omöjligt.
Kurcinka vill med sin bok hjälpa alla de föräldrar som varje dag brottas med barn som ligger och skriker på varuhusgolven, som inte äter falukorven för att den ändrade färg under stekningen, som aldrig verkar ha något behov av att sova och som kräver trettio minuter för att välja strumpor på morgonen. Hon lyfter fram nio olika områden som det här barnet oftast utmärker sig inom. Varje barn är unikt och ibland framträder vissa områden mer än andra, eller kanske är det bara ett visst område som blir konfliktfyllt för den unika familjen. För föräldern handlar det om att förstå sitt barns beteende för att kunna hjälpa till.
Föräldern behöver kunna förutse hur barnet kommer att reagera under dagen.
- Vad kommer att hända idag?
- Hur är mitt barn?
- Hur är jag?
- Hur gör vi så att det fungerar idag?
Föräldern behöver sedan organisera dagen.
- Vad kan jag göra för att mitt barn ska klara dagen idag och känna sig lyckad?
Föräldern behöver samarbeta med barnet.
- Vad kan jag själv göra eller säga för att underlätta för oss alla?
Och slutligen behöver föräldern lyfta fram det som verkligen fungerade.
- Vad har mitt barn gjort bra idag?
- Vad har jag gjort bra idag?
De områden som författaren presenterar är:
1. Intensitet
Barnet som hamnar högt här visar starka känsloreaktioner och ofta. Här menar Kurcinka att vi kan hjälpa barnet genom att planera in vila, sömn, fysiska aktiviteter, samt leka sig igenom uppgifter och kanske använda humor för att avleda.
2. Uthållighet
Barnet som hamnar högt här har oftast svårt att släppa saker och ting och kan behöva hjälp med att hitta kompromisser och ha en relativt konsistent vardag med inarbetade rutiner som kan underlätta för både barn och föräldrar.
3. Känslighet
Barnet som hamnar högt här har en hög känslighet för ljud, lukter, smaker och sinnesstämningar. Föräldern kan hjälpa barnet genom att sätta ord på upplevelser, lära barnet att känna igen överstimulering och vad barnet kan göra för att hantera detta, samt begränsa barnets intryck under dagen.
4. Uppmärksamhet
Barnet som hamnar högt här noterar i stort sett allt runt omkring, färger, ljud, ljus, händelser och så vidare, och har svårt att hålla fokus på en uppgift. För att underlätta för barnet kan föräldern ge raka, tydliga kommando-budskap, lägga fokus på vad barnet ska göra istället för att prata om vad barnet inte ska göra och föräldern kan även behöva hitta knep för att fånga barnets uppmärksamhet, till exempel genom beröra barnet när man talar till det.
5. Anpassningsbarhet
Barnet som hamnar högt här har svårt att anpassa sig från en aktivitet till en annan. Genom att ha rutiner i vardagen, vara noga med att berätta om dagens planer i god tid samt avsätta viss tid mellan olika situationer så att barnet kan växla om i den takten det behöver, kan både barn och föräldrar klara dessa omställningar bättre. Föräldern kan även behöva begränsa antalet växlingar så att de är så få som möjligt under dagen.
6. Regelbundenhet
Barnet som hamnar högt här har svårt att få in rytmer och kan behöva hjälp med att bli påmind om måltider och sömn, för att inte glömma bort att äta, samt för att kunna varva ner innan det är sovdags.
7. Energi
Barnet som hamnar högt här är alltid i rörelse och föräldern kan hjälpa barnet genom att dels ha inplanerade fysiska aktiviteter och dels avsätta viss tid för nedvarvning.
8. Första intrycket
Barnet som hamnar högt här avvisar i stort sett alltid första mötet med något eller någon. För att underlätta för barnet kan föräldern behöva gå igenom vad som ska hända i nya situationer, anlända i god tid till nya platser och uppmuntra barnet att reflektera mer kring sina intryck.
9. Humör
Barnet som hamnar högt här är allvarligt, analyserande och ofta kritiskt. Föräldern kan behöva hjälpa barnet att lyfta fram positiva sidor av saker och ting samt även berätta vad man kan säga och inte kan säga i olika sociala sammanhang.
Kurcinka tar vidare upp hur vi pratar om de här barnen och att de ord vi använder påverkar vår bild av barnen. För allas skull är det därför önskvärt att hitta fler neutralt eller positivt laddade ord då vi talar eller tänker om vårt barn. Gapig blir entusiastisk, petig blir selektiv och envis blir kanske målfokuserad.
Vissa situationer är mer påfrestande för dessa barnen, och speciellt rör detta måltider, sovdags, påklädning samt kompislek. Föräldern behöver ofta vägleda barnet igenom dessa aktiviteter. Kanske är det vissa tider under dagen som fungerar bättre än andra, kanske är det vissa valmöjligheter som kan hjälpa barnet, kanske är det rutiner som kan underlätta.
Att även fundera kring var man själv hamnar som förälder inom de olika områdena är viktigt, då flertalet konflikter under dagen också kan undvikas genom förståelsen för att barnets och förälderns känslighet för olika situationer inte är samma. En förälder som har lätt för att ställa om sig mellan olika situationer behöver påminna sig om att barnet kommer behöva dubbelt så lång tid för att växla om mellan de två aktiviteterna, och så vidare.
Kurcinka poängterar gång på gång att förälderns uppgift är att hjälpa barnet att lyckas, till exempel genom att vara förutseende inför hur barnet reagerar i olika situationer under dagen, och sedan gärna reflektera kring detta tillsammans med barnet, så att barnet så småningom kanske kan finna lösningarna själv på vad det behöver för att klara av de där problematiska områdena. Kurcinka säger även att framsteg är målet i relationen, inte ett perfekt liv från morgon till kväll.
Progress - not perfection!
